Den höga ungdomsarbetslösheten i Sverige är allvarlig. Hela 125 000 unga mellan 15-24 år är arbetslösa. Delvis är statistiken missvisande eftersom många studerar, men även om studerande räknas bort är ungdomsarbetslösheten mycket hög – hela 11,6 procent – att jämföra med 7,5 procent för hela arbetskraften.
Det största problemet är att så många unga inte har grundläggande utbildning – över 120 000 personer mellan 20-29 år har inte fullgjord gymnasieutbildning. De som har gymnasiekompetens eller högre utbildning klarar sig oftast bra medan en bristande utbildning blir en black om foten som inte kan kompenseras med erfarenhet och ålder. En allt större grupp människor går mot ett osäkert arbetsliv där möjligheterna att komma igen är få.
Vi på Unionen vill passa på att dementera de myter som snurrar i debatten kring att turordningsregler och höga ingångslöner skulle vara orsaken till ungas arbetslöshet. Att arbetslösheten är betydligt högre bland unga beror i första hand på att det tar ett tag att få jobb efter utbildningen. Många unga har tillfälliga jobb vilket innebär mellanliggande arbetslöshetsperioder. Att man blir uppsagd är däremot mycket ovanligt. En SCB-undersökning visar att endast en av fyrtio unga teoretiskt kan ha blivit uppsagd p.g.a. turordningsreglerna. I praktiken är det ännu färre.
Det finns inte heller något som talar för att lägre ingångslöner skulle orsaka arbetslöshet bland unga. Ungdomsarbetslösheten är mycket hög även i länder som USA och Storbritannien där löneskillnaderna är betydande och lönerna för unga är mycket låga. De undersökningar som har gjorts inom vissa branscher visar också att lägstalönernas andel av genomsnittslönen har sjunkit i Sverige de senaste åren. Lägg därtill att de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga inte har haft någon effekt på arbetslösheten, trots att det nu är betydligt billigare att anställa.
Som ung behöver man ofta acceptera att börja arbetslivet med en tid i tidsbegränsad anställning. Ett vikariat eller en projektanställning är en merit som kan leda till nästa jobb. Samtidigt är visstidsanställningar ett stort problem i vissa branscher där unga utnyttjas av oseriösa företag. Medan andelen visstidsanställda har legat på en jämn nivå i de äldre åldersgrupperna så har andelen unga med visstidsanställning ökar de senaste sex åren. Bland 20-24 åringarna är hälften visstidsanställda, en siffra som dock sjunker kraftigt när man närmar sig 30 år.
Vad kan då göras för att få fler unga i arbete?
I våra avtal med arbetsgivarna har vi möjlighet att skapa introduktionsplatser för unga. Arbetstagaren får ersättning under tiden och utbildning ska ingå som en del av en sådan introduktion. Det är en möjlighet som vi kan utnyttja betydligt bättre.
Unionen är Sveriges största fackförbund för privatanställda, vi vill att unga ska få trygga anställningar och möjligheter att skaffa rätt kompetens för sina drömjobb. Rätt kompetens är den bästa försäkringen mot arbetslöshet man kan ha, oavsett ålder.
Lena Georgsson Wirkkala
Utredare Unionen
Glömde säga att det enligt mitt sätt att se det, visst finns en inlåsningseffekt genom utformningen på arbetsrätten. Som jag uttolkar det efter nästan 4 års arbete i Danmark, har det betydelse att trygghetssystemen A-kassa och Försäkringskassa går att lita på och upplevs som trygga när det finns behov av omställning. Är det så uppfattar jag det som att relationen mellan arbetstagare och arbetsgivare är god och arbetstagaren enligt min lilla erfarenhet, känner sig trygg med att han eller hon vet att det finns en omställningsförsäkring eller sjukförsäkring som fungerar, när det finns behov av det är det möjligt att förlita sig på att parterna på arbetsmarknaden till fullo tar ansvar för hur avtal skall vara uppbyggda mellan arbetsgivare och arbetstagare. Samtidigt kan jag hålla med om att det delvis är en utbildningsfråga. Men det är ett systemfel i grunden när en elev går ut grundskola och gymnasieskola utan att ha klarat godkända betyg. Då är det den ansvariga skolan, de ansvariga lokalpolitikerna och sist staten som har ansvar för att den enskilda kommunen har medel att driva en välfungerande kommunal skola på lika villkor med privata skolor. Så är det inte idag.
Hälsningar
Peter
Tyvärr fungerar inte den förda arbetsmarknadspolitiken som det är tänkt. Arbetsförmedlingen har ett uttalat ansvar i lokala arbetsmarknadsområden att stå för utveckling av densamma. Så länge jag har jobbat inom välfärdssektorn i Sverige har detta inte någon gång stått högt på agendan. Kommer ihåg ett projekt i en kommun där jag som kommunens representant gärna ville samarbeta med arbetsförmedlingen för att på sikt förminska socialbidragstagarna. Det var många om o men o det man främst tittade på var vad det skulle kosta och att man skulle försäkra sig om att rätt individer kom ifråga för medverkan. Med dessa två bakomliggande faktorer – kostnaden och selekteringen som hela tiden sker, finns det inte stora förutsättningar att lyckas utveckla den lokala arbetsmarknaden. Tyvärr fungerar arbetsförmedlingen som ett eget system i välfärdssektorn med egna mål som kommer före den lokala konkreta marknadens behov av utveckling. Jag kan förstå att det kan finnas inlåsningseffekter i mitt resonemang. Men man måste ha ett lokalt perspektiv på arbetsmarknaden, förutom att också skapa flexibilitet i systemen som bidrar till att människor vågar prova något annat, utan att riskera sin inkomst, sitt hem o allt annat.
Hälsningar
Peter
Jag skulle önska mer insatser och ansträngningar från AF för att förmedla alla befintliga kompetenser och specifika erfarenheter istället för att utgå från och främst förmedla befintliga jobb. Arbetsgivarnas önskningar utgår oftast från att stärka den ekonomiska tillväxten och sina egna framgångar. Kanske upptäcker man då nya jobb och uppgifter som aldrig blir gjorda men som kan skapa även en socialt och ekologiskt hållbar utveckling. ”Kompetensförmedlingen” alltså istället för Arbetsförmedlingen.
Pingback: Ungdomsarbetslösheten – en överraskning? | Vilket Sverige vill du ha 2025?