Medborgarnas attityder och agerande påverkas till stor del av det utbud av information och upplevelser som vi tar del av och engagerar oss i. MP har som mål; ett långsiktigt hållbart samhälle – socialt, ekonomiskt och miljömässigt. För att vi ska uppnå detta mål krävs en kulturpolitik med en helt annan inriktning än den som gäller idag.
Ett samhälle där våra ekologiska fotavtryck är i samklang med vad naturen tål, kräver ett betydligt resurssnålare samhälle än idag. Ett samhälle där våra utsläpp av växthusgaser inte hotar våra barns och naturens framtid, kräver en omställning av vårt sätt att producera, att transportera och en omställning av våra konsumtions- och levnadsmönster.
Vi ser också en utveckling där ideologiska fundament baserade på nativism, d v s som innebär att den inhemska befolkningen ska ges företräde framför främmande människor och idéer, sprider sig och blir allt mer accepterade. MP står, i motsats till dessa synsätt, för en positiv syn på ett multikulturellt samhälle. Ett samhälle där olika kulturer berikar samhällets och människornas utveckling. Kulturpolitiken och hur den tillämpas ska ha som mål att bidra till ett hållbart, jämlikt och tolerant samhälle. Så är det inte idag.
Vi föreslår därför att i vårt partiprogram ska kulturen ha ett eget avsnitt.
Det följande är förslag till innehåll i detta avsnitt:
En kulturpolitik för alla
I ett långsiktigt hållbart samhälle har kulturens innehåll och roll i samhället stor betydelse. Våra attityder och vårt samhällsengagemang påverkas av den förda kulturpolitiken – synsättet som politiken är baserad på liksom formerna för och innehållet i kulturutbudet. MP står för en kulturpolitik som är till för alla, d v s som innebär att alla erbjuds att delta i och att påverka samhällets inriktning och utveckling. Ett aktivt kulturliv, där medborgare kan mötas och delta är också ett fundament för ett sant demokratiskt samhälle. En kulturpolitik för alla leder till att vi medborgare får kunskap och insikter i samhällsskeenden, att vi ges tillfälle till upplevelser av och möjligheter att tolka de olika konstarterna, litteratur, musik, konst, teater och film. Ett hållbart samhälle kräver att vi har kunskap och förståelse för de mekanismer och krafter som påverkar vårt samhälles utveckling, att vi tar hänsyn till varandra och att vi inser och bejakar vårt nära förhållande till natur och miljö. I en globaliserad värld som karaktäriseras av beroenden mellan människor, nationer och kulturer och som kräver att vi förstår de övernationella organisationernas och företagens inflytande på våra liv, innebär en kulturpolitik för alla att vi ser andra kulturyttringar i vårt eget samhälle och i vår omvärld som ett positivt bidrag och inte som ett hot.
Detta innebär att MP är emot en kulturpolitik som är baserad på ett synsätt som leder till egoism i form av att vi endast ser till vårt eget kortsiktiga bästa. Vår kulturpolitik ska också karaktäriseras av att den motverkar kommersialismens negativa verkningar.
En kulturpolitik för alla manifesteras genom att vårt samhälle redan i skolan har ett brett kulturutbud i form av att kunskap förmedlas om lokala, nationella och andra kulturyttringar, genom undervisning i litteratur, musik och konst och genom tillgång till bibliotek. Estetiska ämnen skall därför vara obligatoriska både i grundskolan och på gymnasiet. En kultursyn som inkluderar alla medborgare baseras på synsättet att människans förmåga till ett innovativt och kreativt tänkande främjas av att skolan på alla nivåer har ett stort inslag av humanistiska ämnen. Detta innebär också att konst och humanistiska ämnen ges ett självklart och stort utrymme på universitet och högskolor. Humaniora och konst behöver förstärkas både resurs- och utrymmesmässigt på universitet och högskolor. Detta gäller både i grundutbildningen och i forskningen. Vi betonar vikten av att skapa en ökad kunskap om kulturens betydelse inom andra samhällsområden genom satsningar på tvärvetenskaplig forskning. Folkhögskolan har en viktig roll för alla som vill fördjupa sig inom speciella områden, ofta humanistiska ämnen. Detsamma gäller för bildningsförbunden.
Med en sådan inriktning inom utbildningsväsendet skapar vi förutsättningar för att vi utvecklas som samhällsmedborgare och självständigt skapande individer, vilket kommer att krävas för den nödvändiga omställningen av samhällsstrukturen och våra konsumtionsmönster.
Förutom att kulturen har stor betydelse för samhällsutvecklingen socialt och miljömässigt, har den även en ekonomisk betydelse i samhället. Kulturella och kreativa näringar berikar samhällsekonomin i form av varor, tjänster och jobb. I ett långsiktigt hållbart samhälle kan vi inte längre konsumera varor som idag, utan vi måste ställa om till andra konsumtionsmönster, där en ökad kulturkonsumtion kommer att utgöra en viktig del.
För ett fritt och oberoende kulturliv, på såväl statlig, regional och kommunal nivå, krävs att nödvändiga ekonomiska förutsättningar skapas. Kulturbudgeterna på nationell, regional och kommunal nivå ska ge utrymme för fria teatrar och andra institutioner att bedriva och utveckla sin verksamhet. Musikskolan har t ex starkt bidragit till det svenska s k musikundret och gett många ungdomar möjligheter som de annars inte skulle ha fått. Kultursatsningarnas natur är sådana att de kräver långsiktighet. Inriktningen ska därför vara att de ekonomiska ramarna läggs fast i ett längre tidsperspektiv – 3-4 åriga budgeter bör gälla för kultursektorn. Det ger en önskad långsiktighet och minskar detaljstyrningen från politikerna. Politikerna ska forma kulturpolitiken men aldrig utföra kvalitetsbedömningarna. Kvalitet ska avgöras av de som är sakkunniga inom området.
Kulturen behöver också flera finansieringskällor. Den offentliga finansieringen ska säkra de långsiktiga förutsättningarna för stora delar av kulturutbudet, vilket kräver en ökad satsning relativt vad som gäller idag. Genom att nödvändiga ändringar i lagar och tillämpningsföreskrifter genomförs, kan avdragsgill sponsring och gåvor ge möjligheter till flera finansieringskällor inom kultursektorn.
Bibliotek, museer och arkiv är viktiga för det livslånga lärandet och för medborgarnas bildningsnivå. MP strävar därför efter att alla ska ha möjlighet och tillgång till olika former av kulturutbud och att offentliga institutioner ges möjlighet att nå även dem som av ekonomiska eller andra skäl normalt inte tar del av olika kulturyttringar. Statliga museer och bibliotek ska således vara fritt tillgängliga och inte drivas av kommersiella mål. Skolbiblioteken är en central resurs för skolans pedagogiska arbete och detta gäller alla ämneslärare och inte enbart svensklärarna. Skolbiblioteken ska ha utbildade bibliotekarier. Det ska vara lika naturligt att ha skolbibliotek med utbildade bibliotekarier som att ha lärare med ämneskompetens.
Inom vård- och äldrevården ska kulturella inslag ingå som en naturlig del i verksamheten, det är både berikande och hälsofrämjande.
MP strävar mot en modern upphovsrätt som ger oss möjlighet till en ökad tillgänglighet till digitaliserat material. Bibliotek, museer och arkiv har ett omfattande material beskrivande vårt kulturarv som behöver digitaliseras och på så sätt bli tillgängligt. Genom samverkan med arbetsmarknadspolitiska insatser kan detta ge människor arbete samtidigt som kulturvet görs tillgängligt för oss medborgare.
En hållbar livsmiljö utgörs bl a av kulturarvet och kulturmiljöns betydelse för oss medborgare. Kulturarvet i form av platser och byggnader kan återbrukas och sparar då resurser. Den kulturella dimensionen i samhällsplaneringen behöver förstärkas. Metoden ”cultural planning” ska användas så att den kulturella dimensionen i stadsplaneringen lyfts fram och värderas. Kulturarvet och kulturmiljön ska ses som en resurs som vårdas och bevaras, men också används. Offentliga miljöer ska i hög utsträckning smyckas med konst.
Roger Bydler och Åsa Marnell
Håller verkligen med!!
I kommunalpolitiken är det särskilt viktigt att ta ut kompassriktningen när det gäller exploatering av kulturhistoriskt intressanta områden. Det som rivs och förtätas idag kan inte återställas imorgon. Som miljöpartister bör vi värna om både natur- och kulturvärden för en ökad livskvalitet. Därför bör detta även finnas med under bostadspolitiken. Vi ska bygga långsiktigt hållbart med aktning för kulturarv och miljö.
Jag tycker ovanstående förslag är bra, men precis som i det första utkastet till partiprogram tycker jag att man missar en del av vad kultur är för något och varför det är viktigt.
Jag tror att kulturpolitiken skulle vinna på att tydligare betona att kulturen på många sätt är en förutsättning för en fungerande demokrati. I en autokrat stat kan järnvägar anläggas, sjukvården vara jämlik och småföretag gynnas. Men det krävs ett demokratiskt samhälle för att ett kulturlivet ska blomstra eller att gränserna för människors föreställningsförmåga flyttas framåt.
Vi får inte glömma att kulturen är: hur vi umgås med varandra, hur vi väljer att asemestra, vilka gåvor vi värderar, vad vi diskuterar på fritiden och med kolleger, vilken betydelse vi lägger på språklig tydlighet och legans, hur vi klär oss och hur vi rör oss. Allt detta och mycket mer är kultur, men väldigt sällan reflekterar vi över detta. När någon klagar över pengar till kulturen så handlar det om pengar till männiassskorsks beteende och relationer i samhället. Hur kan det vara oviktigt? Är det viktigare att kunna sälja ännu en ny micropizza/läsk eller ett attackflygplan?
Mycket bra formulerat tycker kulturintresserad miljöpartist!