Richard Holmqvist: MP – ett trevligt och lagom parti

Partiprogrammet är trevligt skrivet och lagom långt. Men ibland blir det alltför trevligt, en konsekvens av den i mitt tycke lite för stora ambitionen att framstå som ett parti bland många, ett som det ska gå lätt att byta till.

I inledningen står:

De förutsättningar som vi tidigare byggt vårt välstånd på har förändrats i grunden. Resursbrist, klimathot och sociala orättvisor ställer nya krav på oss som kollektiv. Våra samhällen, vår ekonomi och vårt sätt att leva tillsammans kommer att förändras.

”Kommer att förändras”? Onekligen sant. Klarar vi inte av att hantera de hot som vi ställs inför kommer så mycket att förändras att det inte går att föreställa sig. Men grunden för att Miljöpartiet bildades är insikten om att det är så och viljan att i tid ta itu med problemen. ”Mycket måste förändras om inte allt ska förändras” skrev redan Giovanni di Lampedusa i Leoparden. Då var det sant på ett socialt plan, nu är det tydligt att det gäller fysiskt och ekologiskt. Jag vill byta det passiva ”kommer att” mot det aktiva ”måste”.

Lite längre fram står: Äntligen kan vi lämna politiska och ekonomiska system som sliter ned människor och miljö bakom oss.

Vad menas? Vilket politiskt system är det som ska överges? Vad ska det ersättas med? Vad har hänt som gjort ersättandet möjligt? Precis samma frågor kan ställas om det ekonomiska systemet.

Här har vi nog ett djupare problem. Är vi färdiga med analysen? Räcker det med stegvisa förändringar i Poppersk anda? Om inte, har vi ritningarna till de stora omvälvande systemförändringar som krävs? Har vi någon aning om hur de i så fall ska kunna genomföras? Finns det hopp om att det ska vara möjligt, och i tid?

I inledningen till kapitel 3 står:

Människan har ett ansvar som sträcker sig utanför sin egen person och längre än sin generation. Våra livsmöjligheter avgörs av hur väl vi klarar att leva i samklang med det ekologiska systemet. För den gröna ideologin är det viktigt att beskriva både människors förhållande till varandra och vårt beroende av allt det som vi har omkring oss. […] Vår uppgift är att ställa om våra samhällen så vi klarar att leva ett gott liv i framtiden utan att förstöra möjligheterna för oss, våra barn och kommande generationer. Än finns möjlighet att vända utvecklingen och undvika katastrofala miljöeffekter. Det handlar om att föra en modig miljöpolitik, om jämlik fördelning och ett solidariskt arbete för att mildra konsekvenserna av de miljöförändringar som redan äger rum.

Insiktsfullt, om än lite trosvisst, åtminstone läst med positiva glasögon, men alltför tillbakalutat. Läser man fort en gång blir övergången mellan andra och tredje meningarna väldigt plötslig. ”Våra livsmöjligheter avgörs” antyder en dramatisk belägenhet som följs av åtgärden att ”beskriva”! Och det som ska beskrivas är bland annat”vårt beroende av allt det vi har omkring oss”. Vad då? Facebook, Iphones, resekatalogen eller …? Så jag vill ta bort tredje meningen och ersätta med, på ett ungefär ”Klarar vi inte den uppgiften blir allt annat som står i detta program tomma ord. Insikten om detta är grunden för miljöpartiets bildande.” Uppgiften att beskriva vår belägenhet för andra tillhör arbetet med att genomföra programmet.

Lite senare står ”så vi klarar att leva ett gott liv…”. Det är högst osannolikt att det vi idag här i Sverige menar med ”ett gott liv” går att upprätthålla så särskilt länge till, om vi ska låta bli att med eller utan våld försvara en orättvis global fördelning. Vårt hopp står till att det finns tid att hitta ett annat sätt att leva ett gott liv. Insikten om vår belägenhet finns i vårt parti och det bör framgå av partiprogrammet.

Richard Holmqvist

Aktiv i MP Falun