Om bloggen

Miljöpartiet ska anta nytt partiprogram 2013. Vi vill ta del av dina idéer och erfarenheter i arbetet fram tills dess. Delta i den samhällsförändring och omställning som människor i Sverige och världen behöver.

De som skriver här är den arbetsgrupp som ansvarar för det nya partiprogrammet. Vi kommer också bjuda in gästbloggare och intervjua människor om deras syn på 2025! Vill du vara gästbloggare kontakta Yvonne Ruwaida.

De som bloggar står själva för sina inlägg. De åsikter som förs fram är inte nödvändigt partiets eller partiprogramgruppens. Vi publicerar alla åsikter – om det inte är hets mot folkgrupp eller förtal – oavsett vad jag eller partiprogramsgruppen tycker om dessa åsikter. Om du inte håller med om ett blogginlägg – bemöt idéerna – bli inte arg för att vi bjuder in brett!

Diskutera gärna med oss här på bloggen. Vilket Sverige vill du se 2025?

Med gröna hälsningar,
Yvonne Ruwaida
sammankallande partiprogramsgruppen

Vill du ta del av de videofilmer som vi publicerar så finns de även på youtubekanalen Sverige2025. Du får gärna använda de.

14 Responses to Om bloggen

  1. Håkan Larsson says:

    Kommentarer angående det uppdaterade partiprogrammet

    Programmet ska skilja sig från alla andra partiers program på samma sätt som Miljöpartiet ska skilja sig från sina motståndare. Det måste klart kunna definiera en nödvändig grön grundsyn. Det måste presentera de stora dragen i det nödvändiga omställningsarbetet, både genom visionär klarhet och konkret tydlighet.

    Höger-vänsterskalan uppstod som ett praktiskt behov i den franska Lagstiftande Församlingen under senhösten 1791. Den har sitt värde men är idag föråldrad när man bedömer värde, lämplighet och effektivitet hos politiska principer och åtgärder. Partiet har ingen bestämd position på denna skala. Däremot kan man finna det med hjälp av en tredimensionell bedömningsgrund, som innefattar en vertikal skala. Detta måste framhävas i programmet.

    Vi ska inte fortsätta vika ner oss för den nyliberalisering som färgat partiet under de senaste perioderna. Den tendensen har mer än något annat bidragit till att släta ut partiet, inrangera det i det övriga beståndet av svenska partier, avrusta vår arsenal av skarpa förslag och krav i utvecklingen av det framtida gröna samhället, och avlägsna det från den Gröna Rörelsens praktiska behov och möjligheter. På så vis blir vi alltmer ett alibi som kan användas för att grönmåla socialdemokratiska, moderata eller socialmodekratiska krafter, oavsett om vi ingår i en regering eller inte. Programmet måste signalera hur denna trend upphör.

    I närperspektivet måste vi räkna med situationen efter valet 2014. Om C eller KD – eller båda – faller ur Riksdagen kommer M att öppet börja stödja sig på SD.

    I det nödvändiga längre perspektivet blir det fråga om att tänka minst 50 år framåt i tiden. Vi ska då kunna tala om global uppvärmning, resursbrist, överbefolkning, hotet mot genbanken etc etc. Även här ska vi kunna presentera konkreta politiska ställningtaganden. Såväl nationalstater som federationer håller på att spela ut sin roll. Vad ska vi i den Gröna Rörelsen sätta i stället? Bioregioner?

    Partiet ska inte vara fordon för särintressen, vare sig gendermässiga, ekonomiska, intellektuella, egobaserade eller andra. Inte heller ska vårt partiprogram vara det.

    Språket i förslaget måste förenklas och av-akademiseras. Här och var finns vackra härvor av bisatser som bör omarbetas. Det ska inte läsas av mig eller andra som är van vid att hantera stora textmassor, utan av vem som helst som visar intresse för hur framtiden måste se ut och då lockas inte bara att sympatisera utan också att delta i arbetet.

    Partiet och programmet ska vara noga med att använda den Gröna Rörelsens termer och uttryckssätt. Framgång i pedagogik, polemik och debatt beror till stor del på vem som kan få tolkningsföreträde; alltså, vem som bestämmer vad orden ska betyda. Det finns exempelvis ingen ”arbetslinje”. Däremot finns det en anställningslinje.

    Hugskottet med ”hen” dök upp under sent 80-tal som experiment i några tidskrifter för särintressen. Det avslöjar fortfarande ett särintressetänkande och går utmärkt att undvika genom att tillämpa gängse svensk språkförståelse. Liknande experiment har förekommt flera gånger förr i språkets histora och sjunkit i ett rättvist glömskans mörker. Vi skulle enbart väcka löje genom att envisas använda det i seriösa, officiella sammanhang.

    Det är pedagogiskt fördelaktigt att inleda programmet med att presentera de stora, grundläggande dragen i vårt arbete och därefter fortsätta med exempel och principdeklarationer på de olika fälten.

    Vi ska definiera vår roll i den Gröna Rörelsen, först och främst genom Solidariteterna. Vi måste konkret visa hur vår politik baseras på dem. Vidare måste vi klargöra hur vi i Sverige hänger intimt samman med den globala Gröna Rörelsen, som är betydligt äldre än någon av de övriga politiska teorier som utgör våra motståndare.

    Det kan vi göra genom att presentera

    Grön etik – tänk globalt, agera lokalt – med exempel.

    Grön livsstil – baserad på den gröna etiken. Den kan exempelvis visa sig i rättvisetänkande, solidaritet, konsumtionsvanor, transportsystem, arbetstidsjustering etc. Grön etik och livsstil är basen för

    Grön politik – långsiktig, konsekvent, tveklös, i grunden kompromisslös. Den gröna politiken ser inte bara lokalt och kortsiktigt när den diskuterar t.ex. företagandets villkor, situationen för skolor och utbildning, massmedias roll och migrationen ur ett grönt grundperspektiv, utan behandlar också sådana frågor som hur jorden redan är allvarligt överbefolkad, bristen på vatten, och det offentligas bristande förmåga att hantera krav från transnationella företag.

    Grön etik, livsstil och politik är förknippad med, och framtvingar delvis

    Grön ekonomi, som måste ges central roll. Sedan ca 1995 har partiet knappast talat om den, långt mindre bidragit internationellt till dess utveckling. Till den gröna ekonomin hör bl.a. räntefrihet, medborgarlön (eller liknande) och tyngdpunkt på praktiska värden snarare än teoretiska. Den gröna ekonomin skall göra det möjligt för enskilda, föreningar, företag och myndigheter att göra den nödvändiga omställningen från tärande till närande verksamhet – allt ifrån att installera hållbara värmesystem i det egna hemmet till att formulera lagsystem som styr ekonomin i nödvändig riktning. Bara på så sätt blir

    Grön teknik – möjlig. Den baseras också på förändrade investeringssystem, förändrad patentlagstiftning, omdefinierade ekonomiska värdegrunder etc etc.
    ——
    Programmet saknar detaljer på många fält där våra ställningstaganden bör göras tydliga. Exempel:

    • EU är ett stormaktsprojekt som inte har någon del i den Gröna Rörelsens kunskaper om framtiden. Kravet på utträde bör återinföras i någon form.

    • Samtliga kända ekonomiska kriser i världshistorien har orsakats av något som inte existerar i själva transaktionsögonblicket, nämligen räntan. Gröna ekonomi kan inte baseras på hugskott, experiment och teorier framtagna i en ekonomisk laboratoriemiljö utan kontakt med konkret verklighet. Vi kan inte undvika att säga något om detta.

    • Vad säger vi om t.e.x pälsdjursindustrin?

    • Vi måste utmärka oss genom rättsmedvetande. Brott mot person och miljö har nu ofta låga straffvärden jämfört med ekonomiska brott. Vad säger vi om det? Hur ställer vi oss till civil olydnad, t.ex. riktad mot den svenska krigsmaterielindustrin?
    ——-

    Vänliga hälsningar

    Håkan Larsson
    Mp Eslöv

    Brödåkra 254
    240 33 Löberöd
    0413/305 00
    hakan.history/at/gmail.com

    Kommentarer angående det uppdaterade partiprogrammet
    Programmet ska skilja sig från alla andra partiers program på samma sätt som Miljöpartiet ska skilja sig från sina motståndare. Det måste klart kunna definiera en nödvändig grön grundsyn. Det måste presentera de stora dragen i det nödvändiga omställningsarbetet, både genom visionär klarhet och konkret tydlighet.
    Höger-vänsterskalan uppstod som ett praktiskt behov i den franska Lagstiftande Församlingen under senhösten 1791. Den har sitt värde men är idag föråldrad när man bedömer värde, lämplighet och effektivitet hos politiska principer och åtgärder. Partiet har ingen bestämd position på denna skala. Däremot kan man finna det med hjälp av en tredimensionell bedömningsgrund, som innefattar en vertikal skala. Detta måste framhävas i programmet.
    Vi ska inte fortsätta vika ner oss för den nyliberalisering som färgat partiet under de senaste perioderna. Den tendensen har mer än något annat bidragit till att släta ut partiet, inrangera det i det övriga beståndet av svenska partier, avrusta vår arsenal av skarpa förslag och krav i utvecklingen av det framtida gröna samhället, och avlägsna det från den Gröna Rörelsens praktiska behov och möjligheter. På så vis blir vi alltmer ett alibi som kan användas för att grönmåla socialdemokratiska, moderata eller socialmodekratiska krafter, oavsett om vi ingår i en regering eller inte. Programmet måste signalera hur denna trend upphör.

    I närperspektivet måste vi räkna med situationen efter valet 2014. Om C eller KD – eller båda – faller ur Riksdagen kommer M att öppet börja stödja sig på SD.

    I det nödvändiga längre perspektivet blir det fråga om att tänka minst 50 år framåt i tiden. Vi ska då kunna tala om global uppvärmning, resursbrist, överbefolkning, hotet mot genbanken etc etc. Även här ska vi kunna presentera konkreta politiska ställningtaganden. Såväl nationalstater som federationer håller på att spela ut sin roll. Vad ska vi i den Gröna Rörelsen sätta i stället? Bioregioner?

    Partiet ska inte vara fordon för särintressen, vare sig gendermässiga, ekonomiska, intellektuella, egobaserade eller andra. Inte heller ska vårt partiprogram vara det.

    Språket i förslaget måste förenklas och av-akademiseras. Här och var finns vackra härvor av bisatser som bör omarbetas. Det ska inte läsas av mig eller andra som är van vid att hantera stora textmassor, utan av vem som helst som visar intresse för hur framtiden måste se ut och då lockas inte bara att sympatisera utan också att delta i arbetet.

    Partiet och programmet ska vara noga med att använda den Gröna Rörelsens termer och uttryckssätt. Framgång i pedagogik, polemik och debatt beror till stor del på vem som kan få tolkningsföreträde; alltså, vem som bestämmer vad orden ska betyda. Det finns exempelvis ingen ”arbetslinje”. Däremot finns det en anställningslinje.

    Hugskottet med ”hen” dök upp under sent 80-tal som experiment i några tidskrifter för särintressen. Det avslöjar fortfarande ett särintressetänkande och går utmärkt att undvika genom att tillämpa gängse svensk språkförståelse. Liknande experiment har förekommt flera gånger förr i språkets histora och sjunkit i ett rättvist glömskans mörker. Vi skulle enbart väcka löje genom att envisas använda det i seriösa, officiella sammanhang.

    Det är pedagogiskt fördelaktigt att inleda programmet med att presentera de stora, grundläggande dragen i vårt arbete och därefter fortsätta med exempel och principdeklarationer på de olika fälten.

    Vi ska definiera vår roll i den Gröna Rörelsen, först och främst genom Solidariteterna. Vi måste konkret visa hur vår politik baseras på dem. Vidare måste vi klargöra hur vi i Sverige hänger intimt samman med den globala Gröna Rörelsen, som är betydligt äldre än någon av de övriga politiska teorier som utgör våra motståndare.

    Det kan vi göra genom att presentera
    Grön etik – tänk globalt, agera lokalt – med exempel.
    Grön livsstil – baserad på den gröna etiken. Den kan exempelvis visa sig i rättvisetänkande, solidaritet, konsumtionsvanor, transportsystem, arbetstidsjustering etc. Grön etik och livsstil är basen för
    Grön politik – långsiktig, konsekvent, tveklös, i grunden kompromisslös. Den gröna politiken ser inte bara lokalt och kortsiktigt när den diskuterar t.ex. företagandets villkor, situationen för skolor och utbildning, massmedias roll och migrationen ur ett grönt grundperspektiv, utan behandlar också sådana frågor som hur jorden redan är allvarligt överbefolkad, bristen på vatten, och det offentligas bristande förmåga att hantera krav från transnationella företag.
    Grön etik, livsstil och politik är förknippad med, och framtvingar delvis
    Grön ekonomi, som måste ges central roll. Sedan ca 1995 har partiet knappast talat om den, långt mindre bidragit internationellt till dess utveckling. Till den gröna ekonomin hör bl.a. räntefrihet, medborgarlön (eller liknande) och tyngdpunkt på praktiska värden snarare än teoretiska. Den gröna ekonomin skall göra det möjligt för enskilda, föreningar, företag och myndigheter att göra den nödvändiga omställningen från tärande till närande verksamhet – allt ifrån att installera hållbara värmesystem i det egna hemmet till att formulera lagsystem som styr ekonomin i nödvändig riktning. Bara på så sätt blir
    Grön teknik – möjlig. Den baseras också på förändrade investeringssystem, förändrad patentlagstiftning, omdefinierade ekonomiska värdegrunder etc etc.
    ——
    Programmet saknar detaljer på många fält där våra ställningstaganden bör göras tydliga. Exempel:

    • EU är ett stormaktsprojekt som inte har någon del i den Gröna Rörelsens kunskaper om framtiden. Kravet på utträde bör återinföras i någon form.

    • Samtliga kända ekonomiska kriser i världshistorien har orsakats av något som inte existerar i själva transaktionsögonblicket, nämligen räntan. Gröna ekonomi kan inte baseras på hugskott, experiment och teorier framtagna i en ekonomisk laboratoriemiljö utan kontakt med konkret verklighet. Vi kan inte undvika att säga något om detta.

    • Vad säger vi om t.e.x pälsdjursindustrin?

    • Vi måste utmärka oss genom rättsmedvetande. Brott mot person och miljö har nu ofta låga straffvärden jämfört med ekonomiska brott. Vad säger vi om det? Hur ställer vi oss till civil olydnad, t.ex. riktad mot den svenska krigsmaterielindustrin?
    ——-

    Vänliga hälsningar

    Håkan Larsson
    Mp Eslöv

    Brödåkra 254
    240 33 Löberöd
    0413/305 00
    hakan.history/at/gmail.com

  2. Henrik ragneskog says:

    Hej!

    Jag sitter nu och läser det gamla (men ändå nu gällande) partiprogrammet. Till saken hör att det är första gången jag sätter mig ner och grundligt tar del av ett partiprogram. Det är mycket inspirerande läsning, som också väcker många frågor.

    En fundering jag får är gällande formuleringen ”vård, skola, omsorg”. Detta sätt är, om jag inte missminner mig, ett retoriskt begrepp (läs:knep) som myntades och likt en schlagerrefräng flitigt hamrades in av Göran Persson med regering. När jag så upptäcker denna refräng i Miljöpartiets partiprogram från 2000-talet, kan jag inte annat än att tänka att man vill tydligen hedra minnet av Perssons styre genom att bibehålla och återvinna hans retorik. Men även om Persson bokstavligt talat var stor, tänker jag mig att Miljöpartiet är oändligt mycket större och att man inte har någon som helst anledning att försöka återvinna gamla gubb-betong-sosse-formuleringar. Men som sagt, det är första gången jag läser ett partiprogram.

    ”Folkhemmet”. Det kanske är ett ord man kan använda…

  3. Jeanine Strömberg says:

    Jag vill att Miljöpartiet står för medborgarlön – basinkomst – igen. Det var en stor besvikelse när ni fegade ur på den frågan. Det finns inget större parti i Sverige som står för någonsomhelst alternativ ekonomi istället för den katastrof till ekonomi vi har nu. Det skulle kunna vara ni i MP. Ni har ju redan gjort en massa grundarbete kring medborgarlön. Dagens ekonomiska system är ohållbart. Det är ingen vanlig ekonomisk svacka som snart går över igen. Det är bara att inse. Och det är absolut inte förenligt med miljöansvar.

  4. Mats H says:

    Jag vill se ett separat stycke om banker, pengar och miljö. Det stycket bör naturligtvis läggas i kapitlet om Ekonomi. Stycket bör innehålla en beskrivning av vårt penningsystem och fokusera på att idag skapas nästan alla pengar genom banklån, i form av skuld. Total skuld är summan av privata och offentliga skulder och denna totala skuld har ökat explosionsartat i världen, vilket är ett världsproblem såväl ur ekonomiskt som demokratiskt perspektiv, liksom även ur ett miljöperspektiv och maktperspektiv. Sveriges skuldsättning bör också nämnas, och att särskilt den höga privata skuldsättningen brukar nämnas som problematisk. I stycket bör det framgå att Miljöpartiet tidigare haft en vision om ”en ekonomi utan ränta”, med utgångspunkt i analysen att räntan medför ökad skuldsättning och tvingar fram en ekonomisk tillväxt som enligt miljörörelsen är svår att förena med hållbar utveckling. De bakomliggande tankarna bakom den visionen vill partiet nu istället formulera såhär: Vi vill verka för ett ekonomiskt system som inte kräver ökad skuldsättning, och som kan förenas med hållbar utveckling. Detta kräver en grundläggande…

  5. Richard Holmqvist says:

    Har börjat läsa det alldeles nyss publicerade förslaget till nytt partiprogram. Konstaterade genast att texten är klar, lättläst och föredömligt kort. För att se hur texten klarar allvaret gick jag direkt till kapitel 3, Miljö. Det står på tredje plats, men handlar om hur våra barn ska får chansen att leva på ett jordklot som är trevligt att leva på för människor, utan att först ha tvingats kämpa igenom ett antal krig om resurser. Inledningen är
    ”Människan har ett ansvar som sträcker sig utanför sin egen person och längre än sin generation. Våra livsmöjligheter avgörs av hur väl vi klarar att leva i samklang med det ekologiska systemet. För den gröna ideologin är
    det viktigt att beskriva både människors förhållande till varandra och vårt
    beroende av allt det som vi har omkring oss.”
    Ingen onödig dramatik här inte, bäst att inte skrämmas! Kan vi bara ”beskriva” vårt beroende så ordnar sig nog resten!
    Jag vill ha in något i inledningen som gör det klart att det är radikala förändringar som krävs, inte bara ungefär som de andra partierna men med en gnutta mer av en del, en gnutta mindre av en del annat.
    Och i inledningen av kap 3 vill jag som tredje mening skjuta in ”Klarar vi inte det blir allt annat som står i detta program tomt prat.”

  6. Eskil Jonsson says:

    Fortsättning från ovan:

    Eftersom begreppet ” hållbar utveckling” liksom det ”gröna” brukar tolkas på olika sätt beroende på vad man vill skall vara hållbart i längden tycker jag att det måste förklaras och stämma med hur vi förklarar vad en grön ideologi innebär. Min uppfattning ovan med ref till Bateson och Naess tycker jag stämmer rätt bra även med det Palmås skriver i Tänk Grönt. Då blir det viktigt att betona att en ”social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling utgör perspektiv på det gröna som är ömsesidigt beroende. Man kan inte göra som Uppsala kommun gjort i sitt ”hållbarhetsbokslut” nämligen mäta enbart faktorer som främst stärker den ekonomiska tillväxten. Den är ju inte hållbar om den samtidigt leder till ökade utsläpp eller sociala orättvisor. Det Tom och Ulf skriver ovan om t.ex. jämlikhet är viktigt för att förklara både en socialt hållbar och en ekonomiskt hållbar utveckling.

    2. Det som skall skrivas om ”längtan till landet”som Tommy skriver om, och lokal produktion av mat t.ex. bör beakta de människor som bor i städerna och de fattiga som bor där det inte går att odla mat särskilt bra. Utifrån den gröna ideologin handlar det ju om ömsesidigt beroende. Vi kan alltså inte bara kritisera långa transporter som smutsar ner utan snarare onödiga transporter av lyx såsom blommor som odlas i Etiopien och förstör jordarna för matproduktion.

    3. Den gröna ideologin måste därför särskilt betona att egna intressen, individualism och privatisering m.m. är problematisk om det inte sker inom ramen för det gemensamma intresset även i globalt avseende. Det finns också en risk om fokusering på det lokala inte balanseras mot det globala, eller om den nationella egoismen tas nästan för given så att man kan offra Grekland för rädda resten av EU.
    Att vara med i internationella organ som EU och FN är alltså viktigt för att kunna hävda just gemensamma intressen och ömsesidigt ansvar.

    Min fråga är alltså hur jobbar PPG med den gröna och kopplingen till sakpolitiken?

  7. Eskil Jonsson says:

    Hej,

    Jag hoppas att det nya partiprogrammet formas så att man tydligare utformar den gröna ideologin och grundvärderingarna på så sätt att man knytar an till denna ”förklaringsmodell” när man utformar sakpolitiska ståndpunkter. 1. Då blir det också lättare att göra ändringar i sakfrågorna utan att hela partiprogrammet måste ändras. 2. Det blir lättare också att forma politiken på basis av ny forskning snarare än olika åsikter och intressen. 3. Det dyker ju också alltid upp nya frågeställningar som kanske inte kan förutse när programmet skrivs. 4. Nya medlemmar och andra intresserade får lättare att forma motioner som kan vinna stöd på kongressen, om man refererar till grundinriktningen.

    För närvarande har vi de tre solidariteterna. Det är bra, men vem vill inte vara solidarisk. Vilken grundläggande natursyn och människosyn utgår man från? Vilken världs eller livsåskådning bygger man på. Vad jag tänker på är att det finns många gröna ideologier som inte är riktigt kompatibla. Tänker vi på ekologi som en fråga om naturen eller både natur och människa. Den nya gröna ekologin och filosofin handlar ju om ett generellt ömsesidigt beroende. Alla människor och organismer har ett eget värde och är inte till enbart till för den moderna utvecklingen. Det vi kallat solidaritet bör helst förklaras mot bakgrund av denna ekologiska världsåskådning (deep ecology) (Gregory Bateson, Arne Naess, mfl. )
    Det gäller inte minst mellanmänskliga, ömsesidiga och internationella relationer som bör ligga som grund för att forma ”biståndspolitiken”. Det handlar inte om välgörenhet utan om ömsesidigt ansvar och rättvisa. Denna grund är viktig också för den ekonomiska politiken, vilket borde leda till kritik mot den neoklassiska och nyliberala ekonomin. Tillväxtbegreppet behöver vidgas till att inte bara handla om finanisella och materiella aspekter utan även sociala, kulturella, ekologiska och andliga aspekter. Ekonomisk tillväxt behövs förstås där materiella behov är stora men inte i ett överflödssamhälle.

  8. Yvonne Ruwaida says:

    Hej!

    Kontakta partikansliet för att få svar på dina frågor.
    08-786 55 21

    M v h
    Yvonne

  9. Harriet says:

    Hej jag går mitt första år på gymnasiet. Jag har fått i uppgift att skriva om Miljöpartiets ideologi inom brottsbekämpnings politik. Jag tyvärr fått lite problem med detta, eftersom jag vet att en ideologi är en ide på hur man bygga upp sitt drömsamhälle. Hur man ska gå till vida, vilka uppoffringar man är tvungen att ta för ett bygga sitt perfekta samhälle.

    Men en ideologi förklarar också HUR samhället kommer se ut. Jag har kollat igenom er hemsida och det står inget som kan slutföra min uppsats om er ideologi kring brottsbekämpning och brottsbekämpnings politik. Därför ställer jag frågan till er: HUR kommer ert ”drömsamhälle” se ut när det gäller brottsbekämpning?

  10. Tom Strömberg says:

    Ulf Flodin skriver:
    Miljöhänsyn kräver ekonomisk jämlikhet för att lyckas. Minskade materiella klyftor gör det lättare att leva resurshushållande. Det finns i mp en ovilja att inse att vi lever i ett materiellt ojämlikt samhälle, tycker jag.

    Vi har tagit bort den 4:e solidarieteten i vårt tidigere pp, den om jämlikhet mellan grupper i vårt land. Jag argumenterar här nedan för att den solidariteten ska tillbaka.

    Miljöhänsyn kräver ekonomisk jämlikhet för att lyckas. Minskade materiella klyftor gör det lättare att leva resurshushållande,
    Detta kan vi läsa i boken Jämlikhetsanden av professor Richard Wilkinson. Tillväxt är ett surrogat för jämlikhet i inkomst. Så länge det finns tillväxt finns det hopp, som gör att alla stora inkomstskillnader kan accepteras av dem med lägre inkomster. Men med ökad jämlikhet behövs inte hopp om tillväxt som lugnande mål.
    En stor del i konsumtionens drivkraft ligger i statuskonkurrens. Begreppet standard är relativt och innefattar jämförelser med andra. Ojämlikheten i ett land ökar konkurrensinriktad konsumtion som ett sätt att hävda sig.

    Eftersom minskat koldioxidutsläpp kräver lägre materiell förbrukning måste Miljöpartiet som ett led i miljöarbetet verka för lägre materiell konsumtion, som i sin tur underlättas av ekonomisk jämlikhet. Vilka partier i Sverige verkar för ökad jämlikhet?
    Insikter om att vi har en jord men lever som om vi hade flera gör att vi har svårt att mer än i vissa begränsade frågor regera med andra partier, vars överordnade mål är ökad varuproduktion och konsumtion.

    Hej Ulf :-)
    Du tar upp den i mina ögon viktigaste grunddimensionen – ekonomisk jämlikhet, tack för det. Ekonomisk jämlikhet & Rättvist miljöutrymme borde vi sätta främst, då det är enkelt att argumentera utifrån, människosyn, natursyn o.s.v. blir synliga, vilket jag tror bara är possitivt för en tydligare debatt. Ett ekonomiskt system utifrån jämlikhet mellan människor och mellan människa och djur & natur – det vore väl något…
    Vgh Tom

  11. Ulf Flodin says:

    Hej. Ett bidrag till pp diskussionen.
    Miljöhänsyn kräver ekonomisk jämlikhet för att lyckas. Minskade materiella klyftor gör det lättare att leva resurshushållande. Det finns i mp en ovilja att inse att vi lever i ett materiellt ojämlikt samhälle, tycker jag. ”Inte höger eller vänster, bara rakt fram.” är en klyscha mp brukat använda, dessbättre inte helt nyligen. Klart det finns dessa indelningsgrunder och dessutom andra. Miljöhänsyn före allt eller tillväxt före allt och avvägningar mellan dessa variabler och många fler.
    Vi har tagit bort den 4:e solidarieteten i vårt tidigere pp, den om jämlikhet mellan grupper i vårt land. Jag argumenterar här nedan för att den solidariteten ska tillbaka.

    Miljöhänsyn kräver ekonomisk jämlikhet för att lyckas. Minskade materiella klyftor gör det lättare att leva resurshushållande
    Detta kan vi läsa i boken Jämlikhetsanden av professor Richard Wilkinson. Tillväxt är ett surrogat för jämlikhet i inkomst. Så länge det finns tillväxt finns det hopp, som gör att alla stora inkomstskillnader kan accepteras av dem med lägre inkomster. Men med ökad jämlikhet behövs inte hopp om tillväxt som lugnande mål.
    En stor del i konsumtionens drivkraft ligger i statuskonkurrens. Begreppet standard är relativt och innefattar jämförelser med andra. Ojämlikheten i ett land ökar konkurrensinriktad konsumtion som ett sätt att hävda sig. I mer ojämlika länder exempelvis USA och Nya Zeeland spenderas dubbel så stor andel av BNP på reklam som i mer jämlika länder såsom Norge och Danmark. Reklamens målsättning är att öka den materiella konsumtionen. Minns du reklamen för Mercedes: Du är vad du kör.

    Eftersom minskat koldioxidutsläpp kräver lägre materiell förbrukning måste Miljöpartiet som ett led i miljöarbetet verka för lägre materiell konsumtion, som i sin tur underlättas av ekonomisk jämlikhet. Vilka partier i Sverige verkar för ökad jämlikhet?
    Miljöpartiet kan inte gå in i ett moderat samarbete eftersom det kommer att innebära att mp därvid stöder en moderat fördelningspolitik. Då motverkar mp sin egen målsättning. Det räcker inte med miljövänligare varor, de måste bli färre också. En större andel av BNP måste användas för tjänstekonsumtion.
    Greenwashrörelsen brukar argumentera för att med teknisk utveckling ska vi rädda jorden. Men det räcker inte så länge de miljövänliga varorna är alltför många. Tillväxtförespråkare brukar även påpeka att våra koldioxidutsläpp inte längre stiger med BNP. Men förklaringen är ju att vår konsumtion utgörs av varor som tillverkats i andra länder. Men det gör ju inte klimatpåverkan mindre i ett globalt perspektiv. Insikter om att vi har en jord men lever som om vi hade flera gör att vi har svårt att mer än i vissa begränsade frågor regera med andra partier, vars överordnade mål är ökad varuproduktion och konsumtion.
    Som ett första steg mot ett hållbart samhälle bör vi samverka med de partier som vill höja skatter på höga inkomster och förmögenheter och på andra sätt öka jämlikheten samt höja skatter på naturresurser och därigenom göra det dyrare att överexploatera jorden..

  12. Pingback: Så här ska framtidens resande se ut! | Vilket Sverige vill du ha 2025?

  13. Tommy says:

    En dröm för mig som jag inte kan eller får göra i dagens Sverige är att köpa mig en liten plätt strand och mark vid nån liten sjö eller tjärn ingen bor vid ute i ingenstans och sätta upp en friggebod precis vid vattnet som jag kan installera solfångare för varmvatten och solceller för el mm.

    Om ni vill främja att hela Sverige ska leva och locka väljare från andra än i städerna så bör ni titta på Strandskyddet. Det är klart att folk vill bosätta sig nära vattnet. Strandskyddet främjar ju urbaniseringen och hindrar folk att komma ifrån och bosätta sig där man kan njuta av naturen så som jag vill. Självklart får det inte förstöra och överexploatera sjöar och vattendrag, men kollar man på hur det ser ut i norra och mellersta sverige så är det knappast nån större fara för det.

    En annan sak är att man borde få sätta upp friggebodar på ställen utan att det är ett komplement till annan byggnad. Eftersom man inte skulle kunna vara ansluten till kommunalt vatten eller elnätet ute i ingenstans med enbart en friggebod, skulle det per automatik främja marknaden för egen grön el och värme om man försöker fixa det på egen hand, vilket förstås är bra. Det gör mig ledsen att jag inte ens kan drömma om att flytta till en sjö eller tjärn för mig själv och komma bort ifrån stadsmiljön. Det vore min önskedröm att skaffa ett sådant tillhåll. Snälla miljöpartiet, kan ni hjälpa mig att få ha den drömmen?

  14. Yvonne Blombäck says:

    Hej,
    Jag vill gärna att vi i det nya partiprogrammet tar ett samlat grepp kring finansiering av infrastruktur (läs spår).
    I den gamla myndighetsuppdelningen Vägverk och Banverk var skillnaderna stora: Vägverket äger och ansvarar för ett stort antal riksvägar långt ute i kapillärerna utanför storstäderna, medan Banverket endast äger och ansvarar för genomgående stora järnvägsstråk. Resultatet är att de stora spårinvesteringar som vi väl alla anser nödvändiga för att uppnå fördubblad kollektivtrafik, puttas ut till enskilda kommuner och landsting. Medan vägupprustningar långt utanför tätorter bekostas av staten. Kommunerna hämmas dessutom när det gäller cykelvägar, bussgator och väderskydd då de inte själva kan planera för vad och när åtgärder ska göras på statens vägar.
    Nu har vi ETT Trafikverk, men samma gamla indelning kring ansvar och pengar. Jag vill att MP förändrar synen på ansvarsfördelning stat/region/kommun så att vi kan uppnå klimat-, jämställdhets-, transport- och ekonomiska mål.
    Jag förklarar gärna närmare om detta inte är tydligt :)
    /Yvonne Blombäck, gruppledare o trafikpolitisk talesperson SLL, ledamot styrelsen MIL

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong> <embed style="" type="" id="" height="" width="" src="" object=""> <iframe width="" height="" frameborder="" scrolling="" marginheight="" marginwidth="" src=""> <object style="" height="" width="" param="" embed=""> <param name="" value="">